Gå vidare till innehåll

Kontakta oss för professionell rådgivning

Fri frakt på alla beställningar

Föroreningar & ämnen i vatten – frågor och svar

HemFrågor och svar › Föroreningar & ämnen i vatten

← Alla frågor och svar

Föroreningar & ämnen i vatten – frågor och svar

Av ·Senast uppdaterad

Snabbt svar: Här går vi igenom de vanligaste ämnena och föroreningarna i svenskt brunnsvatten – järn, mangan, kalk, lågt pH, humus, svavelväte, uran, arsenik, nitrat, fluorid, radon, bakterier, klorid, tungmetaller och PFAS. För varje ämne får du veta vad det är, vilken hälsorisk eller vilket problem det ger, Livsmedelsverkets riktvärde och vilket filter som tar bort det.

Vet du inte vad ditt vatten innehåller? Börja alltid med en vattenanalys hos vårt systervarumärke Svenskt Vattenprov – då vet du exakt vad som ska åtgärdas innan du köper filter.

Hittar du inte svaret på din fråga? Kontakta oss på support@svensktvattenfilter.se eller ring 010-555 87 23 – kostnadsfri rådgivning ingår alltid.

Vanliga tekniska och estetiska ämnen

Vad är järn i vattnet och vilket filter tar bort det?

Kort svar: Järn är ett av de allra vanligaste fynden i svenska brunnar. Det löses ut naturligt ur berggrunden och märks som rödbrun eller gulaktig missfärgning, metallsmak och rostfläckar på tvätt och sanitetsporslin.

Problem: Järn är i första hand ett tekniskt och estetiskt problem, inte en hälsorisk. Utfällningarna sätter igen ledningar, filter och hushållsmaskiner och gör vattnet oaptitligt.

Riktvärde: Järn ger teknisk anmärkning enligt Livsmedelsverkets råd för enskild brunn vid cirka 0,5 mg/l. Redan lägre halter kan ge synlig missfärgning.

Rekommenderat filter: Ett oxiderande järn- och manganfilter fäller ut och filtrerar bort järnet. Vid samtidig hårdhet kan även en avhärdare hjälpa. Börja med en vattenanalys för att se hur mycket järn du har.

Vad är mangan och hur blir jag av med det?

Kort svar: Mangan är en metall som är vanlig i svenskt grundvatten och förekommer ofta tillsammans med järn. Den ger svarta eller brunsvarta utfällningar, missfärgad tvätt och en beläggning i toalett och rör.

Hälsa och problem: Mangan är mest ett tekniskt problem, men vid högre halter görs även en hälsomässig bedömning, särskilt med hänsyn till spädbarn som är känsligare.

Riktvärde: Mangan ger anmärkning vid 0,05 mg/l (tekniskt/estetiskt) och bedöms hälsomässigt otjänligt vid högre halter, med ett riktvärde kring 0,4 mg/l.

Rekommenderat filter: Ett oxidations- eller järn- och manganfilter tar bort mangan effektivt. Rätt pH är viktigt för att oxidationen ska fungera. Börja med en vattenanalys.

Vad är kalk och hårt vatten – och hur mjukar jag upp det?

Kort svar: Kalk (hårdhet) beror på höga halter av kalcium och magnesium i vattnet. Hårt vatten ger vita kalkavlagringar på kranar, i vattenkokare, kaffebryggare och på kakel, och det går åt mer tvål och tvättmedel.

Problem: Hårt vatten är inte en hälsorisk, men kalkbeläggningar sätter igen rör och förkortar livslängden på varmvattenberedare och hushållsmaskiner.

Riktvärde: Det finns ingen hälsomässig gräns. Vatten räknas normalt som hårt över cirka 10–15 °dH, då kalkproblemen brukar bli tydliga.

Rekommenderat filter: En avhärdare för kalk byter ut kalcium och magnesium mot natrium och ger mjukt vatten i hela huset. Börja med en vattenanalys för att mäta hårdheten.

Vad innebär lågt pH (surt/aggressivt vatten)?

Kort svar: Lågt pH betyder att vattnet är surt och aggressivt. Det angriper metaller i rör och armatur, vilket kan ge grönfärgade avlagringar från koppar, blå-gröna fläckar i handfat och läckor på sikt.

Problem: Surt vatten är sällan farligt i sig, men det löser ut metaller som koppar, bly, kadmium och aluminium ur ledningar och berggrund – där ligger den egentliga hälsorisken.

Riktvärde: Livsmedelsverket anger att pH bör ligga mellan 6,5 och 9,0. pH under 6,5 ger anmärkning och räknas som aggressivt.

Rekommenderat filter: Ett avsyrningsfilter (kalkfilter) höjer pH till en neutral nivå och skyddar rören. Börja med en vattenanalys för att mäta pH och metallhalter.

Vad är humus och varför är vattnet gulbrunt?

Kort svar: Humus är löst organiskt material från mark, mossar och förmultnande växtdelar. Det ger vattnet en gul- till brunaktig färg och ibland en jordig lukt eller smak. Vanligast i grävda och ytnära brunnar.

Problem: Humus är inte direkt farligt, men det kan missfärga vatten och tvätt, ge smak samt binda till sig andra ämnen och göra desinfektion svårare. Förhöjt färgtal tyder ofta på inträngande ytvatten.

Riktvärde: Livsmedelsverket bedömer förhöjd halt organiskt material (mätt som färgtal och COD/CODMn) som teknisk anmärkning. Kraftig missfärgning bör alltid utredas.

Rekommenderat filter: Ett humusfilter tar bort färg och organiskt material. Ett aktivt kolfilter kan komplettera mot lukt och smak. Börja med en vattenanalys.

Varför luktar vattnet ruttna ägg (svavelväte)?

Kort svar: Lukten av ruttna ägg kommer nästan alltid från svavelväte (H₂S), en gas som bildas när svavel eller sulfat bryts ner av bakterier i syrefattigt grundvatten. Lukten märks tydligt redan vid mycket låga halter.

Problem: Svavelväte gör vattnet oanvändbart som dricksvatten på grund av lukten och kan vara korrosivt mot metall. Det kan även peka på syrefattiga förhållanden eller bakteriell aktivitet i brunnen.

Riktvärde: Vattnet ska inte ha någon märkbar lukt eller smak. Tydlig lukt av svavelväte ger anmärkning enligt Livsmedelsverkets bedömning.

Rekommenderat filter: Svavelväte tas bort genom luftning/oxidation, ofta i kombination med ett aktivt kolfilter eller ett oxiderande järn- och manganfilter. Börja med en vattenanalys.

Vad betyder höga kloridhalter (salt) i vattnet?

Kort svar: Klorid är den ena delen av vanligt salt. Höga halter ger salt smak och kan tyda på relikt saltvatten, havsvatteninträngning i kustnära och borrade brunnar, vägsalt eller påverkan från avlopp.

Problem: Klorid är främst ett tekniskt och estetiskt problem – det ger smak och ökar korrosionsrisken på ledningar och armatur. Kraftigt förhöjda halter bör utredas.

Riktvärde: Klorid ger anmärkning vid 100 mg/l enligt Livsmedelsverket, med hänsyn till smak och korrosion.

Rekommenderat filter: Klorid tas effektivast bort med omvänd osmos vid tappkranen. Börja med en vattenanalys som mäter klorid och konduktivitet.

Hälsofarliga ämnen och tungmetaller

Hur farligt är uran i brunnsvatten och hur tar jag bort det?

Kort svar: Uran är ett naturligt radioaktivt grundämne som löses ut ur granit och urberg. Det är vanligt i bergborrade brunnar, särskilt i granitrika områden som delar av Norrland, Bergslagen, Småland och Östergötland. Uran syns eller smakar inte.

Hälsorisk: Uran är både radioaktivt och kemiskt giftigt. Den viktigaste risken vid långvarig exponering är påverkan på njurarna. Barn och gravida är extra känsliga.

Riktvärde: Livsmedelsverkets riktvärde är 30 µg/l (samma som WHO:s riktvärde). Vissa brunnar i granitområden har betydligt högre halter.

Rekommenderat filter: Ett uranfilter (jonbyte) eller omvänd osmos tar bort merparten av uranet. Uran och radon uppträder ofta ihop, så testa gärna båda. Börja med en vattenanalys.

Hur farligt är arsenik och vilket filter tar bort det?

Kort svar: Arsenik är ett cancerframkallande grundämne som förekommer naturligt i vissa bergarter, särskilt sulfidmalm och skiffer i områden som delar av Västerbotten, Skellefteåtrakten och Bergslagen. Det är helt osynligt, smaklöst och luktfritt.

Hälsorisk: Långvarig exponering ökar risken för hud-, blås- och lungcancer samt hjärt-kärlsjukdom. Eftersom arsenik ackumuleras i kroppen och inte ger tidiga symtom kan man dricka förorenat vatten länge utan att veta det.

Riktvärde: Livsmedelsverkets gränsvärde är 10 µg/l – vattnet blir otjänligt vid eller över den halten, med anmärkning redan runt 5–10 µg/l.

Rekommenderat filter: Ett arsenikfilter (specialmedia/aluminiumoxid) eller omvänd osmos tar bort arsenik effektivt. Börja med en vattenanalys om du bor i känt riskområde.

Är nitrat i brunnsvatten farligt och hur åtgärdar jag det?

Kort svar: Nitrat kommer främst från jordbruksgödsel, avlopp och nedbrytning av organiskt material. Höga halter tyder på påverkan från mänsklig aktivitet eller djurhållning i närområdet och är vanligt i jordbruksbygder.

Hälsorisk: Nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen, vilket är farligt för spädbarn under sex månader (methemoglobinemi, "blue baby syndrome") då blodets syreupptag försämras.

Riktvärde: Livsmedelsverkets gräns är 50 mg/l (otjänligt). Redan runt 20 mg/l ges anmärkning som tecken på påverkan.

Rekommenderat filter: Ett nitratfilter (jonbyte) eller omvänd osmos tar bort nitrat. Åtgärda även källan och täta brunnen mot ytvatten. Börja med en vattenanalys.

Vad gäller för fluorid och hur får jag bort det?

Kort svar: Fluorid förekommer naturligt i berggrunden och är nyttigt i små mängder men skadligt i höga. Det är vanligast i bergborrade brunnar och syns eller smakar inte.

Hälsorisk: Höga halter kan ge tandfluoros (fläckar på tänderna) hos barn och på sikt osteofluoros (sprött skelett) hos vuxna. Foster och gravida räknas numera till de känsligaste grupperna.

Riktvärde: Livsmedelsverkets riktvärde för otjänligt sänktes den 1 februari 2026 till 1,5 mg/l, i linje med EFSA:s skärpta bedömning. Har du småbarn eller är gravid bör vattnet provtas regelbundet.

Rekommenderat filter: Fluorid tas bort med omvänd osmos, som avlägsnar cirka 90–95 %. Börja med en vattenanalys.

Vad är radon i vatten och hur blir jag av med det?

Kort svar: Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i berggrunden ur uran och radium. Den löses ut i grundvattnet och är vanligast i bergborrade brunnar i granitrik berggrund.

Hälsorisk: Den största risken är inte att dricka radonet, utan att andas in gasen som frigörs vid dusch, disk och tvätt. Långvarig inandning ökar risken för lungcancer.

Riktvärde: Livsmedelsverket bedömer vattnet som otjänligt vid över 1 000 Bq/l, och åtgärd bör övervägas redan vid 100–1 000 Bq/l.

Rekommenderat filter: En radonavskiljare luftar bort radonet innan vattnet når kranarna och skyddar både mot dryck och inandning. Ett aktivt kolfilter kan användas vid lägre halter. Börja med en vattenanalys.

Vad gäller för bly, koppar och andra tungmetaller?

Kort svar: Bly och koppar i brunnsvatten kommer sällan från berggrunden, utan oftast från gamla ledningar, lödningar och armatur – särskilt när surt vatten (lågt pH) löser ut metallen. Även kadmium och nickel kan lösas ut på samma sätt.

Hälsorisk: Bly är skadligt även i låga halter och påverkar särskilt barns och fosters nervsystem. Koppar i höga halter kan ge magbesvär och diarré, framför allt hos små barn.

Riktvärde: Livsmedelsverkets riktvärden är 10 µg/l för bly och 2,0 mg/l för koppar (teknisk anmärkning för koppar redan vid 0,2 mg/l). Misstänker du blyledningar, ta ett första-tappnings-prov.

Rekommenderat filter: Omvänd osmos tar bort tungmetaller vid tappkranen. Åtgärda samtidigt lågt pH med ett avsyrningsfilter för att minska urlakningen, och byt ut blyledningar. Börja med en vattenanalys.

Vad är PFAS och vilket filter tar bort det?

Kort svar: PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är svårnedbrytbara "evighetskemikalier" som använts i brandsläckningsskum, impregnering och industri. De syns, luktar och smakar inte och ingår inte i standardanalyser.

Hälsorisk: PFAS ackumuleras i kroppen och har kopplats till bland annat påverkan på immunförsvar, lever och hormonsystem. Risken är störst nära flygplatser, militärområden, industri och gamla brandövningsplatser.

Riktvärde: Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för enskilt dricksvatten är 4 ng/l för summan av PFAS4. I kommunalt vatten gäller 100 ng/l för summan av 21 PFAS-ämnen.

Rekommenderat filter: PFAS tas bort med omvänd osmos eller särskilt aktivt kolfilter. Bor du i riskområde, testa specifikt för PFAS. Börja med en vattenanalys.

Bakterier och mikrobiologi

Vad betyder E. coli och koliforma bakterier i vattnet?

Kort svar: E. coli och koliforma bakterier är mikroorganismer som visar att vattnet påverkats av ytvatten, avlopp eller djur. E. coli kommer från tarmen hos människor och djur och är ett tydligt tecken på färsk fekal förorening.

Hälsorisk: Bakterier i dricksvatten kan orsaka magsjuka med diarré och kräkningar. Barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt känsliga. Påvisad E. coli innebär att vattnet inte ska drickas utan att kokas eller åtgärdas.

Riktvärde: Livsmedelsverket anger att E. coli och koliforma bakterier inte ska påvisas (0 per 100 ml). Påvisad E. coli gör vattnet otjänligt.

Rekommenderat filter: Ett UV-filter avdödar bakterier utan kemikalier. Täta samtidigt brunnen mot inträngande ytvatten och utred källan. Börja med en vattenanalys.

Relaterat

Fler frågor och svar samt vägledning för dig med egen brunn:

Vet du vad ditt brunnsvatten innehåller?

Börja med en ackrediterad vattenanalys – sedan hjälper vi dig välja rätt filter.

Börja med en vattenanalys →

Vad är radon i vatten och hur farligt är det?

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran i berggrunden sönderfaller. Det löser sig lätt i grundvatten, särskilt i granitrika områden.

Gränsvärden (Livsmedelsverket):

  • Tjänligt: under 100 Bq/l
  • Tjänligt med anmärkning: 100–1 000 Bq/l
  • Otjänligt: över 1 000 Bq/l

Hälsorisker: Den största risken är inte att dricka vattnet utan att radon avgår till inomhusluften vid dusch, disk och tvätt. Inandning av radon ökar risken för lungcancer — det är den näst vanligaste orsaken efter rökning.

Åtgärder:

  • Radonavskiljare (luftning): Effektivast — bubblar luft genom vattnet så radon avgår, samlar upp och ventilerar ut det
  • Kolfilter: Fungerar vid lägre nivåer (under 500 Bq/l) men kolet blir radioaktivt och kräver speciell hantering

Ca 25 % av alla bergborrade brunnar i Sverige har radonhalter över 100 Bq/l.

Vad är PFAS och varför är det ett problem i dricksvatten?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp av över 10 000 syntetiska kemikalier som kallas "evighetskemikalier" — de bryts inte ner i naturen.

Var kommer PFAS ifrån?

  • Brandsläckningsskum (AFFF) vid flygplatser och brandövningsplatser
  • Textilimpregnering, non-stick-beläggningar, matförpackningar
  • Industriella utsläpp och avloppsreningsverk

Nya gränsvärden från 2026 (EU:s dricksvattendirektiv):

  • Summa PFAS-4: max 4 ng/l (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA)
  • Summa PFAS-21: max 100 ng/l

Hälsorisker: Leverskador, sköldkörtelproblem, förhöjd kolesterolhalt, försvagat immunförsvar, misstänkt cancerframkallande.

Filterlösningar:

  • Aktivt kol (GAC): Effektivt mot långkedjiga PFAS (PFOS, PFOA), sämre mot kortkedjiga
  • Omvänd osmos (RO): Tar bort >95 % av alla PFAS-varianter
  • Jonbytare (speciella): Hög kapacitet för specifika PFAS-typer

Hur påverkar nitrater i vattnet hälsan?

Nitrat (NO₃) i sig är relativt ofarligt, men det omvandlas till nitrit (NO₂) i kroppen, vilket kan orsaka allvarliga problem.

Gränsvärden (Livsmedelsverket):

  • Nitrat: max 20 mg/l (tjänligt), max 50 mg/l (otjänligt)
  • Nitrit: max 0,10 mg/l (tjänligt)

Varifrån kommer nitrat?

  • Jordbruksgödsel (den vanligaste orsaken)
  • Avlopp och enskilda avloppsanläggningar
  • Gödslade trädgårdar nära brunnen

Hälsorisker:

  • Spädbarn (under 6 mån): Methemoglobinemi ("blue baby syndrome") — nitrit hindrar blodet från att transportera syre. Livshotande
  • Gravida: Ökad risk för fosterskador
  • Vuxna: Vid höga halter — risk för mage-tarmcancer på lång sikt

Filterlösning: Omvänd osmos (RO) är den mest effektiva hushållslösningen — tar bort >90 % av nitrater. Vanliga kolfilter och mekaniska filter tar inte bort nitrater.

Är arsenik i dricksvatten vanligt i Sverige?

Ja, arsenik förekommer naturligt i berggrunden, särskilt i Norrland, delar av Småland, Sörmland och Mälardalen. Ca 10–15 % av svenska bergborrade brunnar har förhöjda arsenikhalter.

Gränsvärde (Livsmedelsverket): max 10 µg/l

Hälsorisker vid långvarig exponering:

  • Ökad risk för cancer (blåsa, lunga, hud, lever)
  • Hudförändringar (pigmentering, förtjockning)
  • Hjärt-kärlsjukdomar
  • Neurologiska effekter hos barn

Filterlösningar:

  • Specialadsorptionsfilter: Media baserat på järnhydroxid (GFH/GEH) som selektivt binder arsenik
  • Omvänd osmos (RO): Tar bort >95 % av arsenik
  • Fällning + filtrering: Vid höga halter

Arsenik har ingen smak, lukt eller färg — det går inte att upptäcka utan analys. Alla med bergborrad brunn bör testa för arsenik minst en gång.

Vad orsakar missfärgat vatten och är det farligt?

Missfärgat vatten har olika orsaker beroende på färg:

Brunt/rödbrunt vatten:

  • Orsak: Järn (>0,1 mg/l) som oxiderar vid kontakt med luft
  • Hälsa: Ofarligt att dricka, men ger fläckar på tvätt och sanitetsvaror
  • Filter: Järnfilter (oxidation + filtrering)

Svart/gråsvart vatten:

  • Orsak: Mangan (>0,05 mg/l)
  • Hälsa: Höga halter kan påverka nervsystemet, särskilt hos barn
  • Filter: Manganfilter eller kombifilter för järn + mangan

Gult vatten:

  • Orsak: Humusämnen (organiskt material) eller låg pH som löser ut metaller
  • Filter: Kolfilter eller pH-höjande filter

Grönt vatten:

  • Orsak: Koppar (från kopparrör vid låg pH) eller alger i grävd brunn
  • Hälsa: Koppar >2 mg/l kan ge magbesvär, särskilt hos barn
  • Filter: pH-höjning (löser grundorsaken) eller RO

Vad är hårt vatten och hur påverkar det hemmet?

Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader (°dH) och anger halten av kalcium och magnesium:

  • Mjukt: 0–5 °dH
  • Medelhårt: 5–10 °dH
  • Hårt: 10–20 °dH
  • Mycket hårt: >20 °dH

Konsekvenser av hårt vatten:

  • Vitvaror: Kalkavlagringar förkortar livslängden på tvättmaskin, diskmaskin, varmvattenberedare — kan halvera livslängden
  • Energi: 1 mm kalkbeläggning på värmeelement ökar energiförbrukningen med ca 10 %
  • Rör: Gradvis igensättning av rör, särskilt varmvattenledningar
  • Hud och hår: Torr hud, livlöst hår, eksem kan förvärras
  • Rengöring: Mer tvål och tvättmedel behövs, kalkfläckar överallt

Lösning: En avhärdare (jonbytare) sänker hårdheten till önskad nivå. Regenererar med vanligt koksalt — driftskostnad ca 300–600 kr/år. Installeras på inkommande vatten efter partikelfilter.

Hur farligt är fluorid i dricksvatten?

Fluorid förekommer naturligt i grundvatten, särskilt i områden med fluoridrika bergarter. I Sverige finns förhöjda halter framförallt i delar av Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland.

Gränsvärde (Livsmedelsverket): max 1,5 mg/l

Vid måttliga halter (0,5–1,5 mg/l):

  • Kan stärka tandemaljens motståndskraft mot karies
  • Generellt ofarligt för vuxna

Vid höga halter (>1,5 mg/l):

  • Dental fluoros: Fläckar och missfärgning på tänderna, särskilt hos barn under 8 år
  • Skelettfluoros: Vid mycket höga halter (>4 mg/l) och lång exponering — ledvärk, stelhet
  • Sköldkörtel: Höga halter kan påverka sköldkörtelns funktion

Filterlösning:

  • Aktiverat aluminiumoxid (AA): Selektivt adsorptionsfilter
  • Omvänd osmos (RO): Tar bort >95 % av fluorid
  • Benite/benfluorid-filter: Specialiserade lösningar

Vanliga kolfilter tar inte bort fluorid.

Vad betyder pH-värdet i mitt vatten?

pH-värdet anger om vattnet är surt, neutralt eller basiskt på en skala från 0 (starkt surt) till 14 (starkt basiskt). Rent vatten har pH 7,0.

Riktvärde (Livsmedelsverket): pH 6,5–9,5

Vad innebär olika pH-värden?

  • pH under 6,5 (surt vatten):
    • Löser ut metaller (koppar, bly, zink) från rörledningar
    • Ger grön missfärgning (koppar) eller metallsmak
    • Korroderar rör, kranar och varmvattenberedare
    • Vanligt i ytvattenpåverkade brunnar och i granitområden
  • pH 6,5–8,5 (normalintervall): Idealiskt för dricksvatten och rörledningar
  • pH över 8,5 (basiskt): Kan ge tvålaktig smak, beläggningar

Åtgärd vid lågt pH: Ett pH-höjande filter med kalcit (kalksten) eller magnesiumoxid höjer pH till 7,0–7,5. Enkel och driftsäker lösning som inte kräver kemikaliedosering.

Vad är konduktivitet och vad säger det om vattenkvaliteten?

Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) mäter vattnets förmåga att leda elektrisk ström, vilket beror på mängden lösta salter och mineraler.

Riktvärde (Livsmedelsverket): under 250 mS/m

  • Låg konduktivitet (under 30 mS/m): Mineralfattigt vatten — vanligt i ytvattenverk och grävda brunnar i morän. Kan vara korrosivt (löser ut metaller från rör)
  • Normal (30–100 mS/m): Bra balans av mineraler
  • Hög (över 100 mS/m): Saltpåverkat eller mineralhaltigt vatten — kan bero på vägsalt, havsnärhet eller djupa bergbrunnar
  • Mycket hög (över 250 mS/m): Tyder på saltvatteninträngning eller föroreningskälla

Konduktiviteten i sig är inte farlig men ger en snabbindikation på vattnets mineralinnehåll och om något avviker.

Vad är turbiditet och varför är det viktigt?

Turbiditet mäter vattnets grumlighet — hur mycket ljus som sprids av partiklar i vattnet. Mäts i FNU (Formazin Nephelometric Units) eller NTU.

Gränsvärde (Livsmedelsverket): 0,5 FNU (tjänligt), 3 FNU (otjänligt)

Orsaker till hög turbiditet:

  • Lerpartiklar, sand, silt
  • Organiskt material (humus)
  • Järn- och manganutfällningar
  • Alger (i ytvatten och grävda brunnar)
  • Dålig brunnstätning — ytvatten läcker in

Varför det är viktigt:

  • Partiklar kan bära med sig bakterier och virus
  • Minskar UV-desinfektionens effekt drastiskt — UV-ljus når inte genom grumligt vatten
  • Indikerar ofta att brunnen är påverkad av ytvatten

Åtgärd: Mekaniskt partikelfilter (5 µm + 1 µm) som förfilter. Vid humus/organiskt material — kolfilter eller järnfilter beroende på orsak.